oh baby
Har suttit med den här rutan uppe i typ 20 min, kikat förbi, som att jag väntat på att det ska stå något, men lik förbannat så har den varit tom varje gång ... Men nu är the typing igång, i full gång.
Gud, jag trodde aldrig att skoldagen skulle ta slut. Den var verkligen helt utomordentligt tråkig. Dagens höjdpunkt var väl då vi lyckades få en soffa att i stort sett falla ihop totalt. Det var mycket enklare än vad jag kunnat tro. Allt som krävdes för att en tvåsitssoffa klädd i guldfärgad sammet (väldigt stylish) att i princip falla isär var ett stycke jag och ett stycke Kalle. Sen var det bara att lägga till lite Anton, lite Martin och toppa med lite Tobbe och vips - PANG - så åkte den några centimeter närmare marken. Väldigt roligt var det! Har inte skrattat så att tårarna sprutat åt alla hål på väldigt, väldigt länge. Sen gäspade - och smsade - jag mig igenom mattelektionen, innan jag och Kalle gick till stan. Höll på att frysa öronen av mig, det var kallt och det blåste. Så öronen var röda och i stort sett djupfrysta.
Sen åkte jag och Kalle iallafall till luleå, fast han hoppade ju av i Sunderbyn, så jag blev själv ett litet tag. Sen mötte jag Amanda och vi gick på stan en liten stund.
Då vi hade sladdat runt ett tag ringde mamma och frågade om vi ville fika, så jag och Amanda vände klacken till Olssons och fikade lite med madre.
Sen tog vi bussen till piteå, och väl där så kom mormor och moster Helena och hämtade oss. Efter att ha kört i kanske 3 minuter inser vi att lamporna på bilen inte lyser, så vi stannar på OKQ8 på degeränget, och då har tydligen en säkring gått eller nåt, så vi blir kvar där i typ 100 år. Sen kom iallafall morbror Andreas och hjälpte oss, så då gick det lite snabbare.
Gud, jag trodde aldrig att skoldagen skulle ta slut. Den var verkligen helt utomordentligt tråkig. Dagens höjdpunkt var väl då vi lyckades få en soffa att i stort sett falla ihop totalt. Det var mycket enklare än vad jag kunnat tro. Allt som krävdes för att en tvåsitssoffa klädd i guldfärgad sammet (väldigt stylish) att i princip falla isär var ett stycke jag och ett stycke Kalle. Sen var det bara att lägga till lite Anton, lite Martin och toppa med lite Tobbe och vips - PANG - så åkte den några centimeter närmare marken. Väldigt roligt var det! Har inte skrattat så att tårarna sprutat åt alla hål på väldigt, väldigt länge. Sen gäspade - och smsade - jag mig igenom mattelektionen, innan jag och Kalle gick till stan. Höll på att frysa öronen av mig, det var kallt och det blåste. Så öronen var röda och i stort sett djupfrysta.
Sen åkte jag och Kalle iallafall till luleå, fast han hoppade ju av i Sunderbyn, så jag blev själv ett litet tag. Sen mötte jag Amanda och vi gick på stan en liten stund.
Då vi hade sladdat runt ett tag ringde mamma och frågade om vi ville fika, så jag och Amanda vände klacken till Olssons och fikade lite med madre.
Sen tog vi bussen till piteå, och väl där så kom mormor och moster Helena och hämtade oss. Efter att ha kört i kanske 3 minuter inser vi att lamporna på bilen inte lyser, så vi stannar på OKQ8 på degeränget, och då har tydligen en säkring gått eller nåt, så vi blir kvar där i typ 100 år. Sen kom iallafall morbror Andreas och hjälpte oss, så då gick det lite snabbare.
Kommentarer
Trackback
