hold on, cause it ain't over 'til it's over

börjar sakta men säkert återvända till det normala livet igen, känns det som. Lite mindre ont i kroppen, lite mer mänsklig, lite mer levande. Ska mest troligt till stan snart med Amanda, äta lite på Subland, strosa runt och bara njuta av solen och livet. Åh, just nu längtar jag mer än ever efter en kycklingmacka med currydressing från subland. Snart, min älskling, är du min. Jaja, ska ta och röja lite där en trappa upp, sen ska jag se om någon vänlig själ kan skjutsa oss in till staden.

ciao

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0