BEAUTIFUL

haha, jag är helt insnöad på detta alltså, kommer aldrig kunna sluta nu.

tänkte nu innan jag går och lägger mig bara visa 2 av mina absoluta favoritlåtar, alla kategorier. Och ja, båda är John Mayer-låtar. Den första är Another kind of green. Texten är sådär gulligt romantisk, även om många lätt misstolkar den och tycker den låter "elak". Texten alltså, inte låten i sig. Sedan gillar jag att han lite överallt i låten hintar med lite fragment av sig själv, som i första versens textrad I know I might be anxious but I'm still not crazy, en referens till hans panikångest. Och sedan så har vi ju min favoritdel i hela låten: You're not the perfect hand but I don't hit on nineteen. Gillar den delen dels för att han sjunger den så vansinnigt snyggt på det stället, och för att texten i sig är mucho bra. Tog ett tag innan jag förstod den biten, men med lite hjälp av Google så lyckades jag luska fram att det är en liten referens till kortspelet Black Jack. Kan nada om kortspel, men på samma sida fick jag veta att i Black Jack är 21 det bästa man kan få, och också det svåraste. Det han menar är alltså att tjejen är en 19 i Black Jack, alltså inte 21, men ganska så jäkla nära. Han vet att han skulle kunna få 21, men istället för att chansa - han skulle ju lika gärna kunna få någon sämre - så är han nöjd med henne. Och så en sista textrad; And I don't need another kind of green to know I'm on the right side with you. Här är det lite hintar till ett gammalt kärt ordspråk - "Gräset är inte alltid grönare på andra sidan". Han menar väl något i stil med att gräset kan mycket väl vara grönare, men det kan lika gärna vara brunt och jävligt. Han vill inte chansa och förlora det han har, utan han klarar sig fint med den grönfärg som hans lilla gräsplätt har (tjejen alltså, hehe).

Sedan är det då Say, den kanske finaste och viktigaste låten jag vet. Jag föll för låten direkt då jag hörde den för några år sedan. Minns att det var sommar, typ Juli-Augusti någon gång. Fick i samma veva reda på att den var specialskriven till en film, The Bucket List, som skulle ha premiär senare samma år. Lite pinsamt så här i efterhand, men jag ville se filmen enbart för låten. Japp, it's true. Men jag såg filmen iallafall. Fantastisk film, så det var helt klart värt de 29 kr jag hostade upp för den (kärlek på begagnade hyrfilmer från Hemmakväll!). Filmen direktkvalificerade sig in bland mina absoluta favoritfilmer, och den tillhör fortfarande toppskiktet. Jack Nicholson och Morgan Freeman är ett succérecept på en toppenfilm, ska ni veta. Men nåja, back to låten. Texten är så bra, fin och träffsäker att man blir helt rörd varje gång den dyker upp på Spotify. John Mayer är ett geni som får alldeles för lite cred, enligt mig, och detta är ett lysande exempel på varför karln borde geniförklaras. Texten handlar i stort sett om att göra det man vill, säga det man vill innan det är för sent. Att ta vara på sina nära och kära innan det är för sent. Tänk dig att din bästa vän dör innan du hunnit säga hur mycket du uppskattar honom/henne? Eller att ditt livs kärlek dör, och du har inte ens hunnit förklara för personen hur mycket du älskar honom/henne? Kanske lite magstarka scenarion, men tänk efter själv - det kan ju hända. När som helst. Sedan fick väl den här låten en lite extra speciell innebörd för mig då en mycket viktig och otroligt fin människa gick bort i Februari i år. Då förstod man verkligen hur otroligt viktigt det är att man tar vara på de närmsta man har, och verkligen njuta av dem och livet innan det är för sent.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0