woho?
Åh, jag som hade längtat så efter sovmorgon. Och så vaknar jag 06.15, alldeles klarvaken och kan inte somna om. Det sög. En snabbkoll på mobilen och så ser jag att Marcus ringt mig inatt. Två gånger. Åh, jag får så dåligt samvete. För en gångs skull önskar jag faktiskt att jag inte haft så bra sömn som jag faktiskt har. Jag vaknar inte av nånting. Nu låter det väl helt underbart, att jag kan sova en hel natt utan att bli väckt. Men det har faktiskt varit värre förut då jag var yngre. Jag fick en Mimmi Pigg-väckarklocka i julklapp ett år, och den lät högt, för att uttrycka mig milt. Vi visste redan att jag sov väldigt bra, nästan för bra, och som ett litet test satte vi väckarklockan kanske 15 centimeter från mitt huvud kvällen innan, den var ställd på halv tio. Jag sov, klockan ringde, ingen reaktion. Och för de som faktiskt hört hur den där jäkla väckarklockan låter är det smått obegripligt hur jag inte kan vakna av den. Det är det för mig också, för den delen.
Jag gjorde två inköp igår. Det blev två böcker. Och bara för att belöna mig själv lite blev det två stycken på engelska. Från Åhléns. Och dom är inte speciellt billiga. 109 kr per bok får man hosta upp. Det blev två stycken av min favorit Meg Cabot, ni vet, hon som skrev En prinsessas dagbok. Fast nu var det inte den jag köpte, utan Queen of babble-böckerna; Queen of babble och Queen of babble: in the big city. Började med den första boken, såklart. Och nu är den utläst, har redan börjat på den andra. Åh, jag är verkligen usel vad det gäller böcker. Alltså, bra böcker. Visserligen är jag ganska hoppfull, så jag brukar ge böcker en rejäl chans innan jag lägger ifrån den. Uppenbarligen var den här bra, för jag började läsa den, slutade aldrig (eller okej, jag slutade, för jag somnade, men jag började om då jag vaknade igen) och sen var den finished.
För övrigt kan jag ju meddela att min kamera är dead meat. Efter att den fått torka provade jag att starta den. It didn't look good. På skärmen, där min syster borde ha synts om kameran hade funkat för den var riktad mot henne, var det ett enda virrvarr av röd/orange/gult ljus. Förhoppningsvis kan det fixas av Fotouick, där min bebis är inköpt. Lyckligtvis har jag garanti kvar, så no money needs to be spent för min del. Phew. Jag har mina aningar att det skulle kunnat bli en dyr affär. Så på ett sätt var det väl rätt bra då att jag inte haft kameran speciellt länge.
För övrigt tänkte jag bjuda på min Confessions pt. 2 idag. Del ett har jag ju redan gjort, för typ hundra år sedan. Så jag tycker det är dags för en del två nu.
