She acts like summer and walks like rain

Ja, det är så här man spenderar sina håltimmar: sitta och dega i en liten, sliten datasal med totalt värdelösa datorer. This is how we do, liksom. Och fiket har stängt, och jag är döhungrig. Känns ju riktigt bra, måste jag säga! Veta att man inte kommer få äta på typ flera timmar och håller typ på att svälta ihjäl. Och all min frukt är slut. Känns som att jag kommer vara väldigt grinig där på filmkunskapen ... Fast det är bara en känsla jag får. Hoppas att mamma ringer mig då jag slutat, så kan jag kolla lite mer hur det blir om helgen. Blir väl antingen bio eller att hyra film, antar jag. Men det blir great vilket som, tycker jag! Är dösugen på att se ps I love you, så om det blir att hyra film kommer jag definitivt att se den! Så himla fin film. För mig representerar filmen ödet och att man inte ska ta nånting för givet, inte ditt eget liv och inte någon annans heller. Att man ska ta vara på det man har här och nu, och inte tänka så mycket på vad som händer om en ett år, eller kanske till och med en månad. För hur det än är, ens vardag kan vara hur välplanerad som helst, men ens liv kan sluta när som helst. Så jag tycker att det är en film alla borde se, också för att man kanske inser att livet går vidare utan den man älskar. Och förhoppningsvis ger det också lite insikt åt dem som knappt klarar av att vara utan sin partner  en dag. Föreställ er att ni är i ett förhållande med en kille/tjej som du är "beroende" av, du klarar dig knappt utan personen, och tänk då om personen i fråga helt plötsligt går och dör? Vad gör du då? Så nej, fram med lite självständighet, människor! Bli inte beroende av din partner, för man vet aldrig när saker tar slut, och en vacker dag kanske du står där, antingen att ni helt enkelt beslutar er för att gå skilda vägar eller att din partner dör. Vill du verkligen stå där den dagen och inte veta var du ska ta vägen, vad du ska göra? Nej, jag tänkte väl det. Sen måste man ju såklart få sörja osv, jag menar ju inte att man ska vara stenhård och gå vidare direkt, men man måste väl iallafall förbereda sig för att det värsta kan hända, och helt enkelt inte bli beroende av sin älskade. Nu är jag förvisso singel, så det är kanske svårt att ställa sig in hur jag skulle känna angående detta om jag var i ett förhållande, men i nuläget är mina känslor på det här viset iallafall.

nej, nu ska jag kila och ha filmkunskap!
pussciao!