TORE OUT MY HEART AND SHUT IT DOWN

S-M-Ä-R-T-A. Allvarligt, jag har så förbannat ont så jag vet inte var jag ska ta vägen! Att röra sig är ett mindre helvete, så jag kan ju inte påstå att det är med glädje jag ser fram emot kvällens Wallmans-show, som faktiskt - tråkigt nog - är våran sista. Kommer att sakna våra häng i soffan i ensemblerummet, allt flams på serveringen och - såklart - showandet. Det är ju ändå en utav de sista konserter vi medverkar på, så det är ju lite trist, man kommer ju helt klart att sakna allt detta!

Igår hade vi ju då Jazz- och Bluesfestival. Det gick väl inte sådär jättebra, men jag är ändå ganska nöjd med min insats. Fick till och med en jättefin komlimang av söta Hanna (för min insats, alltså), snacka om att det gjorde min kväll! De andra kottarna gjorde en mycket fin insats, måste jag säga, och det var kul att se allihopa, både klassisarna och ettorna. Fast ok, liiite roligare var det ju att se ettorna, eftersom man aldrig sett dem förut. Eller ja, sett dem har jag ju, men inte uppträda, haha.

nu ska jag kila ner och vänta på att Sara och resten av brudarna ska anlända så vi kan börja förbereda oss själva och restaurangen inför kvällens show.

Ha en fin dag/kväll & önska oss lycka till, PUSS 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0